Efter mycket om och men har jag nu lyckats skapa min första blogg, idén kom upp i och med att jag snart kommer att bege mig till andra sidan jordklotet på mitt hittills livs äventyr, jag skall volontärjobba i Swaziland och Sydafrika. I övermorgon bär det av mot Arlanda där ska jag säga hej då till Andreas för två månader framåt. Kl 18.40 lyfter planet mot London, där mellanlandar jag för att sedan kliva på planet mot Johannesburg och äventyret ;-) Resan är lång och jag är i Sydafrika först kl 09.05 morgonen därpå.
Väl i Sydafrika skall jag resa ytterligare en liten bit, jag flyger nämligen direkt vidare till Manzini i Swaziland. Om allt går enligt planerna är Manzini platsen där jag kommer att få första kontakten med All Out Africa (projektet jag skall jobba i). På flygplatsen är det nämligen tänkt att jag skall bli upphämtad av Heidi Barker som skall ta med mig till Ezulwini där jag skall bo sex veckor framöver. Åh jag får nästan gåshud när jag sitter och skriver om det för jag är så sprallig och förväntansfull.
Det har verkligen varit lurigt att förbereda sig för en resa likt denna. Jag är som jag nämnde glad, sprallig och förväntansfull men samtidigt finns det rädsla, oro och nervositet inom mig. Jag har alltid velat göra detta och jag är så glad att det äntligen skall bli verklighet. Tänk att faktiskt kunna finnas där på plats och göra så gott jag kan för att hjälpa till, ge kärlek och i sin tur få kärlek, men samtidigt inser jag att det inte kommer att vara lätt. Jag kommer att se saker som vi i vårt skyddade land Sverige bara ser på TV när det återigen har arrangerats en hjälpgala. Där vi bakom värdparet skymtar siffrorna rullar för att hålla reda på hur mycket pengar vi tillsammans har lyckats samla in. Liknande situationer som visas i inslagen under galakvällen kommer jag troligtvis att få uppleva. Det känns overkligt nu men en anledning till att jag vill åka är samtidigt att det ska bli verkligt för mig. Jag vill vara delaktig och hjälpa till så gott jag kan och framför allt vara delaktig i den informationsspridning som behövs här hemma om vad vi kan göra tillsammans.
Jag har försökt att förbereda mig så gott jag kan. Jag har försökt intala mig själv att det kommer att bli jobbigt ibland, det kan finnas dagar då jag bara vill åka hem eller kanske aldrig vill åka hem för att det finns så mycket mer att göra. Nu måste jag dock koncentrera mig på att få med allt jag behöver och ta vara på dagarna med familj och vänner, speciellt Andreas ;-) Sverige är ett underbart land och jag försöker att njuta varje minut för är det något jag tror att jag kommer ha med mig i bagaget när jag är hemma igen så är det just det, Sverige är ett underbart land!
Nu ska jag sätta mig vid brasan och spela Yatsy med Andreas sen kommer familjen i morgon och umgås lite. Jag vet inte om jag kommer skriva igen innan jag åker annars hörs vi nästa gång i Swaziland ;-) Yeeesss ;-)
