Heeeej
Efter ca en vecka utan internet kan jag nu uppdatera bloggen for sista gangen innan jag drar vidare mot nya aventyr. I morgon kl 6.30 tar Gabbi mig till flygplatsen, mellanlanda i Johannesdburg och vidare till Phalaborwa. Val i Palaborwa moter nagon mig pa flygplatsen och tar mig till Selati Game Reserve och mina efterlangtade lejon :-)
Veckan har varit valdigt jobbig, jobbigare an jag hade vantat mig! Mycket kanslor har snurrat runt i min kropp och det har varit valdigt svart att veta hur jag skall hantera dem. En klump i magen som sa "jag vill inte aka, vill stanna har livet ut med alla dessa underbara manniskor" samtidigt som den sa "vill hem nu och traffa alla underbara dar hemma". En hel del tid for mig sjalv och nagra glas rodvin gjorde susen dock, allt kanns mycket battre nu!
Sverigedagen med barnen gick bra, jag och Nita gjorde ca 100 kottbullar en kvall som vi tog med till dem dagen darpa. Alla barnen at allt annat forst, sparade kottbullarna och sprang runt med dom i handerna och sog pa dom istallet for att ata dem for att spara dem sa lange som mojligt :-) Det var harligt att kunna ge dem nagot de verkligen uppskattade, under de veckor jag har varit har har de bara fatt kott en gang och det var den dar kyckliggrytan vi lagade for den stora oppningsdagen. De behover verkligen mer energi och proteinrik mat men man kan ju inte forandra varlden pa en dag :-)
I fredags hade vi sportdag med barnen och vi bjod dem pa tarta och blaste upp ballonger, de forstod sakert att nagot var pa gang men vi sa att vi skulle komma tillbaka idag och saga hej da. Nu nar dagen val ar har bestamde vi oss for att inte gora det, det ar jobbigt for dem som det ar sa ett riktigt hej da skulle bara forvarra det for dem. Dessutom ville Nita aka till Mbabane och halsa pa den dar lilla pojken som vi tog hand om for nagra veckor sedan som jag skrev om. Han placerades pa ett barnhem och hon ville aka dit och se sa att han har det bra. Sjalv har jag varit sjuk igen :-( over 39 graders feber i fredags och en upp och ner vand mage, sa soffan blev mitt hem aven denna helg. Lite besviken att det blev sa den sista helgen, jag forsokte vara tapper i lordags och foljde med till Tinkers, den dar klubben jag skrev om i borjan men jag blev inte langvarig. Ja ja det ar inte hela varlden. Jag har bearbetat sa mycket kanslor denna veckan sa nu kanner jag mig redo att aka vidare och framfor allt att komma hem snart.... :-) Saknar er alla saaa mycket!
Nu ska jag ta mig till apoteket och forsoka fa tag pa antibiotika for min mage, har troligtvis fatt i mig en valdigt arg bakterie som maste bekampas innan jag isoleras ute i bushen :-)
Jag vet inte om jag kommer ha mojlighet att skriva mer pa min blogg innan jag kommer hem till Sverige, men det ar ju bara tva veckor kvar sa ni klarar er nog utan kaka rapport :-)
Ta hand om er alla nu sa ses vi snart!
Hamba Kahle!
måndag 13 september 2010
tisdag 7 september 2010
Nog har jag fatt se det riktiga Swaziand alltid....
Antligen uppdatering av bloggen :-) Jag kan nog inte bara skylla pa daligt internet utan det ar allt kul jag ar med om som har hindrat mig att skriva ocksa J
Det ar nastan 2 veckor sedan jag skrev sist sa det har hant mycket har, vet inte riktigt var jag ska borja. Min fodelsedag har i alla fall passerat och den firades pa ett mycket bra satt. Efter ett tarfyllt ogonblick da jag pratade med pappsen och insag hur mycket jag saknar er dar hemma muntrades jag snabbt upp igen da mina vanner har pa lodget overraskade med sang och tarta. Vi gick ut och at pa kvallen och aven dar var det sang av personalen som kom in med efterratten prydd av levande ljus. Kvallen/natten fortsatte pa en klubb i narheten. Kunde inte ha onskat mig en battre fordelsedag!
Kom precis tillbaka fran en handelserik roadtrip. Aven har vet jag inte var jag ska borja :-)
Jag, Nita (en tjej fran Canada) och tva killar som jobbar har (mpho och Wawa) bestamde oss for att gora en liten roadtrip med camping osv i helgen. Det hela startade igar kl 12.00 vi skulle fa se riktiga Swaziland, landsapet, byarna osv. Och det lovar ja er att vi fick. Det blev en upplevelse jag aldrig kommer att glomma. Vi borjade med att stanna i en liten by en timma fran dar vi bor. Dar var Mpho uppvaxt och vi fick se det hus han bodde nar han var liten och det hus hans pappa haller pa att bygga nu for att flytta till nar de gar i “pension”. Tydligen saljer man inte hus har i Swaziland, vill man flytta darifran lamnar man helt enkelt huset att forfalla. De ager fortfarande marken da det inte ar lagligt att salja den heller. Har ar det kommunmannen man gar till om man vill ha mark, man ger honom en ko och vantar pa svar om han har nagon mark att erbjuda eller ej. Har du val fatt marken sa ar den din och din familjs. Fran Mphos hus visade han oss ett berg pa andra sidan dar vi skulle campa under natten. Vi for vidare, vagen var sa dalig och Wawas bil ar riktigt lag sa vi hade lite problem att ta oss fram. Helt plotsligt nar vi ar mitt ute i ingenstans hor vi ett ljud bakom oss, det var en polisbil. Jag vander mig om och ser en polisman med gevar komma ut ur bilen bakom oss och borja skrika. Jag och Nita fattade ingenting for allt var pa Siswati men Wawa och Mpho gick ur bilen med handerna over huvudet, polismannen tvingade dem att lagga sig ner pa marken och riktade gevaret mot dem nar de lag dar och fortsatte skrika. Jag vader mig om och ser u att det ar ytterligare 5 man dar mn de var civilkladda. Jag och Nita forsokte gomma oss i baksatet, jag var helt saker pa att detta inte var riktiga poliser utan nagra som skulle rana oss. Mpho ropar pa mig att vi ocksa maste komma ut och lagga oss ner, sa vi gjorde som de sa. Maste erkanna att jag var riktigt radd och trodde att de skulle skjuta oss dar och ta bilen. Helt plotsligt borjar Mpho att skratta och jag tankte nu har han panik och hans reaktion ar att skratta men han fortsatte och tillslut reste sig Wawa upp och visade dem papper ur bilen och hans pass osv. Efter ett tag sa de aven till oss att vi kunde resa oss. De trodde att det var en stulen bil vi akte i for de sokte tydligen en exakt likadan bil. Helt sjukt men det visade sig ocksa att de hade iaktagit oss under de senaste tva timmarna. De visste precis var vi hade varit och vad vi hade gjort. De berattade att de pa avstand hade sett hur vi gik runt och tittade dar Mpho var uppvaxt. Ha ha ha alla sex polisman bad om ursakt och skrattde, jag vet inte om jag var overtygad om att det var lika kul :-) Lite halvt skarrade fortsatte i alla fall var roadtrip, och innan vi var tillbaka har pa lodget hade vi bade hunnit med att kora vilse, campa pa en skolgard, vandra upp pa ett berg och traffat kommunmanen och hans bror. Helt galen helg men nog fick vi se Swaziland alltid :-) For att lugna ner er och inte bli oroliga over handelsen med poliserna sa berattade killarna for oss senare att det dar med att ranare klar ut sig till poliser for att komma over bilar hander inte i Swaziland men det ar vanligt i andra delar av Afrika.
Idag slog det mig plotsligt att jag bara har en vecka kvar har och mandagen ar deras nationaldag sa da ar det ingen skola. Detta betyder att jag bara har 4 dagar kvar med barnen. Pa schemat denna veckan ar en Svensk dag. Jag har forberett olka saker att gora med dem, jag ska bla sjunga Svenska nationalsangen, bjuda pa kottbullar och dansa sma grodorna :-) Jag kan inte forestalla mig hur det kommer kannas att ga hem Fredag eftermiddag och veta att jag inte kommer att traffa dem mer. Jag far helt enkelt aka tillbaka. Jag och personalen har pa All out Africa har pratat om vad jag kan gora for att hjalpa till nar jag kommer hem. Pa min fodelsedag korde vi runt till alla NCP (skolor) och tittade vad som ar mest kritiskt och vad som maste prioriteras. Efter att ha tankt ett tag under eftermiddagen bestamde jag mig for att vanta med beslut om vad jag an gora tills jag kommer hem till Sverige och kan tanka mer klart. Det finns sa mycket att gora har och risken ar att jag tar mig vatten over huvudet for man vill ju gora allt pa en gang och det vet vi ju alla vid det har laget att det kanske inte ar det basta sattet for mig :-) Vi far se hur det bli helt enkelt, jag tar det lugnt med besluten.
Jag kommer att skriva en gang till innan jag aker t i bushen for att mota lejonen :-) Dar kommer jag inte ha nagon tillgang till internet men det ar ju bara tva veckor kvar tills jag kommer hem da sa det ar ju inte sa lang tid. Ta hand om er alla nu, hoppas att ni mar bra!
Massa kramar!!
Det ar nastan 2 veckor sedan jag skrev sist sa det har hant mycket har, vet inte riktigt var jag ska borja. Min fodelsedag har i alla fall passerat och den firades pa ett mycket bra satt. Efter ett tarfyllt ogonblick da jag pratade med pappsen och insag hur mycket jag saknar er dar hemma muntrades jag snabbt upp igen da mina vanner har pa lodget overraskade med sang och tarta. Vi gick ut och at pa kvallen och aven dar var det sang av personalen som kom in med efterratten prydd av levande ljus. Kvallen/natten fortsatte pa en klubb i narheten. Kunde inte ha onskat mig en battre fordelsedag!
Kom precis tillbaka fran en handelserik roadtrip. Aven har vet jag inte var jag ska borja :-)
Jag, Nita (en tjej fran Canada) och tva killar som jobbar har (mpho och Wawa) bestamde oss for att gora en liten roadtrip med camping osv i helgen. Det hela startade igar kl 12.00 vi skulle fa se riktiga Swaziland, landsapet, byarna osv. Och det lovar ja er att vi fick. Det blev en upplevelse jag aldrig kommer att glomma. Vi borjade med att stanna i en liten by en timma fran dar vi bor. Dar var Mpho uppvaxt och vi fick se det hus han bodde nar han var liten och det hus hans pappa haller pa att bygga nu for att flytta till nar de gar i “pension”. Tydligen saljer man inte hus har i Swaziland, vill man flytta darifran lamnar man helt enkelt huset att forfalla. De ager fortfarande marken da det inte ar lagligt att salja den heller. Har ar det kommunmannen man gar till om man vill ha mark, man ger honom en ko och vantar pa svar om han har nagon mark att erbjuda eller ej. Har du val fatt marken sa ar den din och din familjs. Fran Mphos hus visade han oss ett berg pa andra sidan dar vi skulle campa under natten. Vi for vidare, vagen var sa dalig och Wawas bil ar riktigt lag sa vi hade lite problem att ta oss fram. Helt plotsligt nar vi ar mitt ute i ingenstans hor vi ett ljud bakom oss, det var en polisbil. Jag vander mig om och ser en polisman med gevar komma ut ur bilen bakom oss och borja skrika. Jag och Nita fattade ingenting for allt var pa Siswati men Wawa och Mpho gick ur bilen med handerna over huvudet, polismannen tvingade dem att lagga sig ner pa marken och riktade gevaret mot dem nar de lag dar och fortsatte skrika. Jag vader mig om och ser u att det ar ytterligare 5 man dar mn de var civilkladda. Jag och Nita forsokte gomma oss i baksatet, jag var helt saker pa att detta inte var riktiga poliser utan nagra som skulle rana oss. Mpho ropar pa mig att vi ocksa maste komma ut och lagga oss ner, sa vi gjorde som de sa. Maste erkanna att jag var riktigt radd och trodde att de skulle skjuta oss dar och ta bilen. Helt plotsligt borjar Mpho att skratta och jag tankte nu har han panik och hans reaktion ar att skratta men han fortsatte och tillslut reste sig Wawa upp och visade dem papper ur bilen och hans pass osv. Efter ett tag sa de aven till oss att vi kunde resa oss. De trodde att det var en stulen bil vi akte i for de sokte tydligen en exakt likadan bil. Helt sjukt men det visade sig ocksa att de hade iaktagit oss under de senaste tva timmarna. De visste precis var vi hade varit och vad vi hade gjort. De berattade att de pa avstand hade sett hur vi gik runt och tittade dar Mpho var uppvaxt. Ha ha ha alla sex polisman bad om ursakt och skrattde, jag vet inte om jag var overtygad om att det var lika kul :-) Lite halvt skarrade fortsatte i alla fall var roadtrip, och innan vi var tillbaka har pa lodget hade vi bade hunnit med att kora vilse, campa pa en skolgard, vandra upp pa ett berg och traffat kommunmanen och hans bror. Helt galen helg men nog fick vi se Swaziland alltid :-) For att lugna ner er och inte bli oroliga over handelsen med poliserna sa berattade killarna for oss senare att det dar med att ranare klar ut sig till poliser for att komma over bilar hander inte i Swaziland men det ar vanligt i andra delar av Afrika.
Idag slog det mig plotsligt att jag bara har en vecka kvar har och mandagen ar deras nationaldag sa da ar det ingen skola. Detta betyder att jag bara har 4 dagar kvar med barnen. Pa schemat denna veckan ar en Svensk dag. Jag har forberett olka saker att gora med dem, jag ska bla sjunga Svenska nationalsangen, bjuda pa kottbullar och dansa sma grodorna :-) Jag kan inte forestalla mig hur det kommer kannas att ga hem Fredag eftermiddag och veta att jag inte kommer att traffa dem mer. Jag far helt enkelt aka tillbaka. Jag och personalen har pa All out Africa har pratat om vad jag kan gora for att hjalpa till nar jag kommer hem. Pa min fodelsedag korde vi runt till alla NCP (skolor) och tittade vad som ar mest kritiskt och vad som maste prioriteras. Efter att ha tankt ett tag under eftermiddagen bestamde jag mig for att vanta med beslut om vad jag an gora tills jag kommer hem till Sverige och kan tanka mer klart. Det finns sa mycket att gora har och risken ar att jag tar mig vatten over huvudet for man vill ju gora allt pa en gang och det vet vi ju alla vid det har laget att det kanske inte ar det basta sattet for mig :-) Vi far se hur det bli helt enkelt, jag tar det lugnt med besluten.
Jag kommer att skriva en gang till innan jag aker t i bushen for att mota lejonen :-) Dar kommer jag inte ha nagon tillgang till internet men det ar ju bara tva veckor kvar tills jag kommer hem da sa det ar ju inte sa lang tid. Ta hand om er alla nu, hoppas att ni mar bra!
Massa kramar!!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)