Rapport fran en sjuk Kaka :-(

Hej hej
Ja tyvarr har jag gatt och fatt halsfluss :-( Det borjade forra veckan men jag vill ju sa garna vara med barnen sa jag kampade pa under veckan, tyvarr var inte det sa klokt for det blev bara varre. Helgen spenderades darfor i en soffa med sovsack, filt och massor av th’e. Det hjalpte tyvarr inte, idag fick jag tillslut ge mig och gick for att besoka en doktor som forklarade att jag har halsfluss och infekterade oron. Nu har jag fatt anibiotika och varktabletter sa inom nagra dagar ska det vara bra igen.

Som sagt sa har det inte hant sarskilt mycket spannande i helgen, darfor kommer jag inte skriva mer om den men jag tankte beratta om forra veckan och grande finale som agde rum i fredags.

Hela forra veckan ovade barnen dans i skolan. Det var en vecka fylld av kaos, svett och skratt :-) Nagot jag verkligen har lart mig har ar att behalla lugnet och gilla laget for det ar inte mycket struktur och ordning har. Svart for ”struktur kakan” :-) men jag kanner att jag har klarat av utmaningen bra! Tanken var att det varje dag efter frukost skulle komma en dam som lar barnen kulturell dans, problemet var bara att hon endast dok upp en av fem dagar. Eftersom vi planerade dagarna efter att hon skulle vara dar innebar detta att tiden mellan frukost och lunch ofta slutade i kaos med barn springande overallt. Jag hanterade det som sagt (enligt min egen uppfattning) valdigt bra medan Sameer, en annan volontar fran england som hemma jobbar i armen, inte riktigt visste var han skulle ta vagen nar det var som varst :-) Han forsokte forbrilt skapa ordning men oftast utan resultat. Det var faktiskt riktigt roligt att iakta honom!

Fredagen kom och den stora dagen var har, nu var det dags for det officiella oppnandet av var skola (NCP, Neighbourhood care point) Alla anhoriga till barnen var bjudna (de foraldrar som fortfarande finns i livet och i annat fall de som barnen bor hos), kommunen, polisen, narliggande kommuner osv. Jag skulle inga i koksteamet! Det var sagt att vi skulle vara dar kl 8.00 pa morgonen for att borja laga maten som vi skulle bjuda alla gaster pa. Det visade sig att det var lika bra att stalla in sig pa Swazitid fran borjan for inga tider skulle hallas denna dag. Nar vi val kom dit var kl 9.00 och mat tanterna var lagom irriterade. Kl. 9.30 borjade de pressa mig pa instruktioner till matlagningen. Jag visste ingenting utan var bara tillsagd att vara dar och inga i teamet. Jag forstod dock verkligen deras frustration, kl 10.00 skulle allt borja, det var som sagt bara en halvtimma dit. Vi visste inte vad vi skulle gora med de forovrigt djupfrysta, hela kyckligarna. Ni kanske forstar vad jag menar med kaos :-) Tillslut lyckades vi via telefon fa tag pa Nasipo (hon som var ansvarig for dagen) och fick i alla fall riktlinjer om vad vi skulle gora. Vi bojade hacka lok och tomat for har skulle det goras kycklinggryta! Da kom nasta overraskning, vi hade bara en kniv och det var inte den skarpaste i ladan! Vi fick anvanda Sameers fickkniv och gora sa gott vi kunde helt enkelt. Jag lovar er att jag inte ska ta med er genom hela tillagningen av grytan :-) Den blev klar tillslut i alla fall och ”showen” borjade. Tal i massor holls och mina sma anglar fick antligen visa vad de gar for nar det galler att skaka rumpa :-) De var fantastiska nar de dansade, de gjorde det riktigt bra och jag var sa stolt!

Nu ska jag kurera mig med ytterligare en kopp th’e och lite piller :-)
Ta hand om er!
STORA KRAMAR!